Vad händer då en friskola går i konkurs?

Debatten har understundom varit ganska hätsk gällande friskolornas vara eller icke vara. Om vi bortser från politik och ideologier så finns det en tydlig skillnad mellan en skola som drivs i kommunal regi och en som drivs privat: den senare kan gå i konkurs. En skola kan idag drivas privat och precis som vilket företag som helst så måste det vara lönsamt. 

"Precis som vilket företag som helst så kan styrelsen och ägaren för en friskola välja att ansöka om en konkurs. Om verksamheten inte är lönsam och inte går att driva så går det att lämna in en ansökan om konkurs till Tingsrätten. Den behandlas på samma sätt som för andra bolag i liknande situation. Skillnaden blir att barn kommer i kläm."

Om en skola inte genererar tillräckligt mycket vinst så kan också ägaren välja att ansöka om konkurs. Den stora frågan är vad som händer då en friskola går i konkurs - vad gör man med alla elever, vad händer med deras vidare skolgång, kommer lärare och övrig personal att ställas på bar backe? Vi ger några svar.

Friskolor löper högre risk att gå i konkurs

Det finns en större risk i att driva en friskola än vad driften av ett vanligt aktiebolag för med sig. Från kreditupplysningsbolaget UC så presenterades statistik som var synnerligen oroväckande. Den visade att en av fyra friskolor går minus och att det i sin tur leder till en ökad risk för konkurs. En friskola med tillstånd att driva gymnasial verksamhet löper 25% större risk i att gå i konkurs än vad ett normalt aktiebolag gör.

Det som försvårar vid en friskolas konkurs är att det handlar om barn och ungdomar. Dessa är de som drabbas hårdast. Personal - såsom lärare, kökspersonal, vaktmästare - drabbas så klart också i och med att de förlorar sina arbeten. Där går dock staten in och betalar lönen enligt vår statliga lönegaranti.

Det som vi uppmanar är att man som exempelvis lärare ser till att alltid skriva tydliga avtal med den friskola man arbetar för. Detta då semesterersättning och feriedagar annars kan bli svåra att få inkluderade i ovan nämnda statliga lönegaranti.

Lapp på dörren - skolan har ansökt om konkurs

För eleverna är det värre. Inte sällan så ansöker en friskola om konkurs från en dag till en annan och utan förvarning. Det finns många exempel på där eleverna gått till skolan och möts av lyckta dörrar där en lapp står skrivet om att skolan har ansökt om konkurs.

Det medför naturligtvis problem sett till att man kan vara mitt uppe i en termin och där de kommunala alternativen, helt enkelt, inte har plats för fler elever. Man kan således tappa en termin och tvingas gå sysslolös under en period - även om ambitionen naturligtvis är att man så snabbt som möjligt ska få återgå till skolbänken.

Kan man förebygga problemen?

Det är svårt att peka på några konkreta förebyggande åtgärder som går att genomföra för att förhindra en friskola från att ansöka om konkurs. Många pekar på att ett mer långsiktigt ägande - och högre krav på sådant (något som kanske skulle få bort en del riskkapitalister) - skulle vara lösningen. Då krävs det dock stora reformer och, om sanningen ska fram, så skulle nog den pucken släppts redan för 23 år sedan då man började tillåta friskolor.

En förebyggande detalj som man som förälder kan göra är att se över omsättningen hos den friskola man planerar att låta barnet gå i. Stora minussiffror innebär en ökad risk för konkurs. Oavsett vilket intryck man fått av skolan i fråga och hur pass mycket man gillar den ambition som finns. Rent krasst: det är ett företag och det finns inte samma livlinor där.

Man ska komma ihåg att de flesta friskolor drivs med en tydlig tanke om att dels fylla luckor i den kommunala skolan och dels också med en tydlig tanke om att ge barnen de bästa möjliga förutsättningarna. Det finns rötägg och de finns de som, helt enkelt, misslyckas med sina ambitioner. För att få en friskola att gå runt rent ekonomiskt så finns det bara en väg att gå: att attrahera tillräckligt många elever. Fler elever ger mer pengar. Lyckas man inte med detta så är konkursen snart ett faktum.