Ekonomisk förening är en företagsform med medlemmarna i centrum. Det är de som driver den ekonomiska verksamheten och drar nytta av den. Den bildas genom att tre eller flera fysiska eller juridiska medlemmar blir icke investerande medlemmar, antar föreningens stadgar och väljer styrelse och minst en revisor.

En ekonomisk förening kan upplösas på flera olika sätt: genom likvidation, förenklad avveckling, fusion och konkurs. Om en ekonomisk förening inte anmält någon ändring på tio år till Bolagsverket och har upphört så kan den tas bort från Bolagsverkets register, och då anses löst.

Här ska vi i första hand prata om konkurs.

Inga pengar betalas ut till medlemmarna 

Svaret på rubrikfrågan är alltså ja – en ekonomisk förening kan gå i konkurs. När en ekonomisk förening gått i konkurs betalas i regel inga pengar ut till medlemmarna och föreningen betraktas som upplöst när konkursen är avslutad. Om konkursen avslutad med ett överskott för föreningen ska den träda i likvidation. Detta betyder att medel kan utskiftas till medlemmarna när likvidationen genomförs.

En ekonomisk förening går i konkurs när den inte kan betala sina skulder. Konkursförvaltaren tar du hand om föreningens tillgångar. Dessa används för att i så hög grad som möjligt betala av föreningens skulder. Beslut om konkurs fattas av tingsrätten, som också utser vem som ska agera som konkursförvaltare. Det är förvaltaren som tar hand om föreningens tillgångar och skulder under perioden då konkursen genomförs. Det är även konkursförvaltaren som bestämmer om föreningens verksamhet ska drivas vidare eller om föreningens egendomar ska säljas direkt.

Konkursen registreras hos Bolagsverket

När tingsrätten har fattat beslut om konkurs så skickas en underrättelse till Bolagsverket där konkursen registreras. Efter detta får man inte ändra några uppgifter om föreningen, som exempelvis namnet.

När Skatteverket har fått information från tingsrätten om konkursen så avregistreras föreningen och den behöver då inte längre betala F-skatt, moms och den är heller inte längre en arbetsgivare.

Företrädare kan bli personligt ansvariga

En företrädare för en förening kan bli personligt ansvarig för att betalat föreningens skatter och avgifter. Detta kallas företrädaransvar. Dessa företrädare är ofta personer som sitter i styrelsen. Men det kan även handla om andra personer med inflytande i föreningen.

Om en företrädare för en ekonomisk förening har handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt kan denne få ett personligt betalningsansvar. För att detta ska undvikas gäller det att ansöka om konkurs i god tid. Men har du vidtagit rätt åtgärder så för att få till stånd en samlad avveckling så anses du inte vara grovt oaktsam. Att ansöka om konkurs kan anses vara en sådan åtgärd.

Vilken är skillnaden mellan kommanditbolag och handelsbolag?

Att driva ett bolag kan göras genom många olika former. Man kan starta upp en verksamhet som enskild firma, som handelsbolag, som aktiebolag eller som kommanditbolag. Kommanditbolag och Handelsbolag påminner mycket om varandra, men det finns också avgörande skillnader.

Vilken form som man väljer att starta ett bolag kan bestämmas av flera olika faktorer. Är du ensam eller är ni flera stycken som ska starta upp verksamheten gemensamt? Vilken typ av verksamhet handlar det om? Hur stora risker finns och hur ser egentligen förutsättningarna ut? Klart står att samtliga dessa bolagsformer skiljer sig från varandra, att de har olika fördelar - men även olika nackdelar.

Aktiebolag och Enskild Firma vanligast

Vanligaste bolagsformen idag är Aktiebolag och det är också något som med all säkerhet kommer att öka. Regeringen har nämligen sänkt insatskapitalet för att få starta ett Aktiebolag från 50.000 kronor till 25.000 kronor. Tidigare låg det på hela 100.000 kronor. Anledningen till sänkningen är att främja småföretagandet.

Näst vanligast - och vanligast hos enmansföretag - är en Enskild Firma. En bolagsform som är väldigt billig att starta upp och driva, men som emellertid också har några tydliga nackdelar där den största är att man som privatperson kan drabbas hårt om företaget går i konkurs. Detta då man själv bär ansvaret och kan få betala fordringsägare med privata tillgångar. En annan nackdel är att det kan vara svårt att skilja på den egna och på företagets ekonomi.

Handelsbolag och kommanditbolag - skillnader och likheter

Handelsbolag och kommanditbolag är även de vanligt förekommande. Vi ska här - genom att räkna upp lite fakta kring dessa bolagsformer - visa på likheter och skillnader dem emellan:

Handelsbolag:

Ett Handelsbolag består av minst två personer - kallade bolagsmän - och dessa personer är också personligt ansvariga för företagets skulder och avtal. Partners, kompanjoner och delägare brukar vara de titlar som används i ett Handelsbolag.

• Fördelar: Ett Handelsbolag är lätt att starta upp och det är enkelt att driva om man är två eller tre personer som satsar på verksamheten tillsammans. Man får ett eget organisationsnummer - vilket är en klar fördel. Det finns inget krav på startkapital, vilket även det får anses som en stor fördel.
  
  
• Nackdelar: Det finns ett solidariskt betalningsansvar inom ett Handelsbolag innebärande att man som privatperson kan drabbas av krav från fordringsägare - även om det handlar om att en annan av delägarna gjort felaktiga beslut. Detta kan leda till en annan nackdel som innebär att det kan bli bråk, konflikter och långdragna tvister inom ett misskött Handelsbolag. Ytterligare en nackdel är att namnet inte skyddat i mer än i det egna länet. Detta kan således innebära att ett bra företagsnamn kan bli shanghajat av någon annan.
  
  

Kommanditbolag:

Ett kommanditbolag påminner i grunden väldigt mycket om ett Handelsbolag. Den stora skillnaden ligger i ansvarsfördelningen. Man kan på förhand bestämma vilken av ägarna som ska ha mest ansvar. Denne måste också gå in med minst en krona i kapital.

• Fördelar: I de flesta fall behöver ett kommanditbolag inte ha någon revisor. Det är en fördel. En annan handlar om det vi ovan nämnde: den tydliga ansvarsfördelningen kan skapa mindre oreda. Att det inte krävs något startkapital är en annan fördel (här bortser vi från den krona som alltså den med mest ansvar - komplementären - lagt in).
  
  
• Nackdelar: Komplementären bestämmer hur företaget ska styras och övriga delägare har egentligen inget att säga till om. Man kan heller inte välja att stiga ur ett kommanditbolag utan ett godkännande från övriga delägare. En tredje nackdel är att man får vinst i förhållande till vad man satsat. Ur det hänseendet så kan exempelvis både tid och personligt engagemang strykas som en valuta för hur en investering ser ut: det är pengar som räknas.

Delning av aktiebolag – även kallat fission – är ett av många sätt att strukturera om ett aktiebolag.

Fission betyder klyvning eller delning. Rent skattemässigt är fission är delning av en juridisk person. Regler för detta har funnits länge men först 2016 skapades civilrättsliga regler för delning av aktiebolag.

Tillgångar och skulder tas över

Men vad menas med delning av ett aktiebolag? Det innebär att tillgångar och skulder i ett bolag övertas av ett eller flera andra aktiebolag. Dessa bolag kallas övertagande bolag. Delningen kan ske utan att det överlåtande bolaget upplöses eller genom att det överlåtande bolagets upplöses utan likvidation.

Två typer av delning

När en delning är klar har den överlåtna delen av bolagets rättigheter och skyldigheter övergått till det övertagande bolaget.

I svensk aktiebolagslag skiljer man på två olika sorters delning av aktiebolag:

• Den första varianten innebär att det överlåtande bolagets alla tillgångar övertas av två eller flera bolag. Här upplöses det överlåtande bolaget utan likvidation.
• Den andra varianten innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas. I det här fallet genomförs ingen likvidation.
  
  

Ersätts med pengar och aktier

Övertagande bolag kan både vara sedan tidigare etablerade aktiebolag och ett nytt som bildas i samband med delningen.

Det överlåtande bolagets aktieägare ersätts med pengar eller aktier i de övertagande bolagen. Detta delningsvederlag måste bestå av aktier till hälften, annars räknas det inte som en delning enligt aktiebolagens bestämmelser.

Vanligt vid olika tillfällen

Här är några sammanhang där det är vanligt med delning av aktiebolag.

• När ett aktiebolag har två eller flera verksamheter och man önskar dela upp dessa i olika aktiebolag.
• När två eller flera kompanjoner i ett aktiebolag vill sluta samarbeta och istället fortsätta i egna bolag. Genom en delning kan man skapa varsitt bolag utan skattekonsekvenser.
• När ett fastighetsbestånd behöver delas upp genom paketering av respektive fastigheter i egna bolag.
• När det är dags för generationsskifte i ett aktiebolag.
  
  

Oftast inga skattekonsekvenser

En fördel med delning av aktiebolag är att det inte uppkommer några skattekonsekvenser – i alla fall inte om allt är utfört på ett korrekt sätt. Detta gäller båda sidorna i affären.

En delning sker i tre steg:

• Först upprättar styrelserna i de deltagande bolagen en gemensam delningsplan. I vissa fall måste denna plan anmälas till Bolagsverket. I en förenklad delning behöver inte samtliga uppgifter vara med i denna plan
• Det överlåtande aktiebolaget ansöker om tillstånd att genomföra delningen. Detta sker hos bolagsverket.
• De övertagande bolagen anmäler sedan att delningen är genomförd till Skatteverket.
  
  

Så påverkar näthandeln småbutiker i Stockholm. Över hela Sverige hör man talas om butiksdöden. Mindre butiker går omkull som en följd av att vi handlar mer online och för mindre städer så innebär detta att lokaler blir tomma och att centrumen tappar livskraft. Ett problem och ett dilemma.

Dilemmat ligger i att man som kund å ena sidan vill betala så lite som möjligt för varor och produkter. Samtidigt så vill man också ha en levande stadsbild. Detta gäller oavsett om det handlar om butiker i en mindre stad eller om butiker i Stockholm.

Många tänker sig att Stockholm skulle förskonas från detta problem. Sanningen är den att även vår största, svenska stad ser exakt samma problematik. Butiker får kämpa och för många handlar det om en ojämn och hopplös kamp där man slutligen tvingas inse det faktum att det inte går att fortsätta. Man tvingas välja konkurs.

Kan man bromsa utvecklingen?

Det som visat sig är att vissa butiker - inom vissa branscher - har svårare att överleva. Kläder och skor är artiklar som folk gärna köper online snarare än i butik. Andra butiker klarar sig bättre. Primärt så kan man se att butiker som klarar sig har en tydlig nisch och en tydlig målgrupp som man vänder sig mot.

Det som synts är att exempelvis lågprisbutiker visat sig extra stryktåliga och att även de motsatta - lyxbutiker - har kunnat föra en jämnare kamp mot näthandeln. Här ska emellertid inga segrar tas ut i förskott.

Vad innebär egentligen en korttidspermittering och hur ser regelverket ut? Detta ska vi i korta drag gå igenom hör.

Regler för korttidspermittering

En korttidspermittering, eller korttidsarbete som det också kallas, innebär att den anställde blir arbetsbefriad med lön under delar av sin arbetstid. Dr olika nivåerna är 20, 40, 60 eller 80 procent av den ordinarie arbetstiden.

Fri att göra vad som helst under permitteringen

Den anställde får helt enkelt något mindre i lön för den tid som vederbörande inte arbetar. Staten betalar ett stöd för den tid som den anställde inte arbetar. Under tiden den anställde är arbetsbefriad kan denne göra vad som helst, men om arbetsgivaren beordrar att den arbetsbefriade ska komma till arbetet så måste detta ske.

Reglerna började gälla 7 april 2020 och stödet betalas även retroaktivt från 16 mars. Det större stödet på 80 procent började dock gälla 1 maj och kan sökas retroaktivt.

De mindre stöden (20,40 och 60 procent) ges maximalt i 6 plus 3 månader, men arbetsgivaren får bara söka för högst 4 månader i taget.

Stödet kommer att vara på tre fjärdedelar av lönen för den tid den anställde inte jobbar. Korttidsstödet gäller på löner upp till 44 000 kronor i månaden. För högre löner än så kan arbetsgivaren förhandlar med den anställde,

Så här beräknas stödet

Korttidsstödet beräknas på den fasta lön som arbetsgivaren betalar ut samt de rörliga tillägg som utgår regelbundet. OB-ersättning, provision och skifttillägg med mera ska alltså ingå i stödet. Provision utgår dock endast om det utgår regelmässigt varje månad.

Vilka omfattas av korttidspermitteringen

Det nya svenska stödet om korttidsarbete som startats under covid 19-pandemin gäller för juridiska eller fysiska personer som bedriver näringsverksamhet. Exempel på dessa är aktie- och handelsbolag, föreningar och stiftelser.

Även ägare som är anställda och anställda till dennes familj kan omfattas av stödet. Enskilda firmor har egna regler för korttidspermittering som du kan läsa mer om på annan plats.
Nyanställda, som haft en anställning tre månader eller mindre före ansökan omfattas inte av korttidspermitteringen.

Krav för att söka korttidspermittering

• Här är de krav som finns för att man ska kunna lämna in en ansökan om stöd för korttidsarbete:
• De svårigheter som företaget ha måste bero på covid 19-viruset. Svårigheterna måste alltså vara utanför företagets egen kontroll,
• Alla företagsformer kan söka om korttidsstödet. ideella organisationer, enskilda firmor, aktiebolag
• Arbetsgivaren måste vara registrerad i Sverige som bolag
• Arbetsgivaren måste komma överens med facket lokalt om det finns kollektivavtal om hur avtalet ska utformas.
• Företaget får inte vara på obestånd från och med 7 april 2020.
  
  

Att få en betalningsanmärkning är jobbigt, och kan leda till många svårigheter i kontakt med banker, arbetsgivare och kreditgivare. Vanligtvis tas de bort efter fem år.

Vad är en betalningsanmärkning och hur länge räcker den?

En betalningsanmärkning ses som ett tecken på att du har en dålig betalningsförmåga, alternativt dålig betalningsvilja, vilket gör att många helt enkelt inte vill ha dig som kund. En tröst kan dock vara att betalningsanmärkningen inte sitter kvar hela livet, utan tas bort efter några år. För en privatperson är tidsperioden tre år från det att anmärkningen uppkom, och för företag är det fem år.

”Den vanligaste anledningen till att någon får en betalningsanmärkning är att Kronofogdemyndigheten fastställt att någon är betalningsskyldig i en tvist”

I Sverige finns flera så kallade kreditupplysningsföretag, vars affärsidé är att samla information om privatpersoners och företags kreditvärdighet och sedan sälja informationen vidare. Det är hos ett kreditupplysningsföretag din betalningsanmärkning uppkommer när du till exempel inte betalat en faktura för något du köpt, eller inte betalat hyran. Den vanligaste anledningen till att någon får en betalningsanmärkning är att Kronofogdemyndigheten fastställt att någon är betalningsskyldig i en tvist. Men det kan också bero på en tredskodom i tingsrätten, missbruk av bankkonton, en konkurs eller ett beslut om skuldsanering. I det senare fallet finns betalningsanmärkningen kvar i fem år.

Kreditupplysningsföretagen håller koll

När man handlat något på kredit, eller blivit kund hos en affärskedja, brukar man efter någon vecka få ett brev om att någon begärt en kreditupplysning på en. Dessa utdrag är beställningar, som företaget du vill bli kund hos gjort på dig. Även om det kan kännas lite obehagligt och man kan bli lite sur och tycker att man blivit misstänkliggjord, är det ingen stor sak. Alla banker och företag begär rutinmässigt kreditupplysningar på alla potentiella kunder som vill låna pengar eller få kredit. Det är de skyldiga att göra enligt Konsumentkreditlagen.

Har du däremot en betalningsanmärkning kommer det antagligen leda till att du inte blir godkänd som kund. Företaget drar tillbaka krediten, banken beviljar inte lånet. 

Att begära rättelse

Om du tycker att du fått betalningsanmärkningen på ett oschysst sätt, till exempel genom att du inte var medveten om skulden innan den gick till Kronofogden, eller att du betalat den utan att det registrerats, kan du ansöka om rättelse. Detta görs inte till kreditupplysningsföretaget utan till Kronofogdemyndigheten direkt. Enligt lag har de skyldighet att rätta uppgifterna och sekretessbelägga uppgifterna om du kan visa att uppgifterna baseras på felaktiga fakta. För att visa det måste du skicka in en rättelseansökan där du beskriver vilket ärende det gäller, samt kunna presentera bevis på att det är som du säger. Finner kronofogden att du har rätt sekretessbeläggs uppgifterna och kreditupplysningsföretagen måste ta bort betalningsanmärkningen.

Vad händer med gamla betalningsanmärkningar?

Ibland hör man talas om människor som blir nekade att bli kund i till exempel en bank på grund av gamla betalningsanmärkningar. Och det är faktiskt att så att vissa kreditupplysningsföretag sparar uppgifter om människors betalningsanmärkningar i egna register och säljer den informationen vidare. Har du svårigheter på grund av tidigare betalningsanmärkningar, som enligt lagen egentligen inte ska behöva ligga dig till last, bör du kontakta oss. Vi kan hjälpa dig med rådgivning hur du kan göra för att slippa besvär med gamla betalningsanmärkningar, och att få kreditupplysningsföretagen att ta bort uppgifterna.

Kan man starta nytt företag innan konkurs? I samband med en konkurs så finns det en möjlighet att starta ett nytt aktiebolag. Det förutsätter dock att man inte är satt i personlig konkurs eller att man har fått ett näringsförbud. En personlig konkurs - vid enskilt bolag - innebär alltid ett näringsförbud.

En konkurs av ett aktiebolag behöver inte innebära att ägaren får näringsförbud. Då krävs ett domstolsbeslut och det är Tingsrätten som fattar beslut i den frågan.

Om ett aktiebolag sätts i konkurs så får Skatteverket informationen angående detta från Tingsrätten. Det i sin tur leder till att Skatteverket återkallar registreringen för F-skatt, att de avregistrerar bolaget för moms och att bolaget även avregistreras som arbetsgivare. Skulle verksamheten ändå fortsätta - konkursförvaltaren kan besluta om detta - så sker det genom att konkursboet blir arbetsgivare och skattskyldigt. Samma konkursbo får också ett särskilt organisationsnummer.

Vad händer om en enskild firma går i konkurs?

Vid en konkurs för ett aktiebolag så tar den enskilde individen inte ett personligt ansvar. Det drabbar bolaget - och, förutsatt att man som ägare inte slås med bojor i form av näringsförbud, man kan starta ett nytt bolag och bygga upp en verksamhet igen.

Det är också en av fördelarna med att välja aktiebolag som bolagsform i samband med att man startar en verksamhet: som privatperson drabbas man inte lika hårt i samband med en eventuell konkurs. En konkurs är förvisso nästan alltid drabbande och prövande, men man slipper se den egna ekonomin slås i spillror. Det är de facto fallet - i många fall - då en enskild firma begärs i konkurs.

Det är ägaren som står som personligt ansvarig för att betala alla skulder som man ådragit sig i samband med den enskilda verksamhetens drift - och det är också så att den egna, personliga ekonomin är starkt sammankopplad med företagets. Innebärande: Ägaren blir satt i personlig konkurs om dessa skulder inte kan betalas. Och, samme ägare kommer även efter detta att få betala av dessa skulder till borgenärerna.

Det kan således handla om flera år av stålbad innan man kommer på fötter igen. År som dessutom innebär ett näringsförbud där man inte - som vi nämnde ovan - har rätt att starta upp en ny verksamhet. Bilen, båten, huset - allt detta kan tvingas säljas för att betala av skulder. Man riskerar alltså den egna framtiden om man väljer enskild verksamhet och går i konkurs.

Det bör man vara medveten om innan man startar upp - och om man inser, på ett tidigt stadie, att verksamheten i fråga kanske inte går enligt de planer man har. Då kan det vara bättre att avveckla och dra sig ur innan det blir riktigt tufft.

Går det att komma tillbaka från en personlig konkurs?

Att sättas i personlig konkurs kan kännas som ett misslyckande och det är svårt att känna att man har huvudet ovan vatten. Men, det behöver inte ödelägga resten av livet. Man har gått på en nit och man måste dra lärdom av detta.

Det viktigaste är att man snabbt blir skuldfri och att man snabbt skapar nya möjligheter för sig själv. I många fall så väljer personer att hysa agg mot långivare och se dessa som fiender. Det ska man inte göra. Man ska försöka hålla en högre nivå. Många fordringsägare och långivare vill ha tillbaka pengarna - naturligtvis - och sedan takten på återbetalningen är egentligen oväsentlig. Det vill säga: det går ofta att skapa avbetalningsplaner och i många fall kan man även se att vissa avskrivningar är möjliga att få till stånd. En god - öppen och ärlig - kontakt med fordringsägare och långivare är väldigt viktig.

Man kan även ansöka om en skuldsanering. Vid en sådan så sätts en avbetalningsplan upp och normalt tar det fem år - förutsatt att inbetalningarna sköts - innan man som privatperson är skuldfri.

När ett företag hamnar på obestånd kan det försättas i konkurs. Då kommer företaget bli tilldelat en konkursförvaltare. Frågan som ska besvara här är, vad gör en konkursförvaltare?

Det här innebär en konkurs

Vi måste börja med att ställa oss frågan vad en konkurs är för något. Om ett företag har svårt att betala sina fakturor kan borgenärerna, de som företaget är skyldig pengar, ställa olika krav för att få betalt.

Inkasso och Kronofogden

Det första steget brukar vara att ta hjälp av ett inkassoföretag eller driva skulden med inkassokrav. Det innebär att man kräver betalt, både att fakturan ska betalas och att påminnelseavgifter och dröjsmålsräntan ska bli betald. Får man inte sin faktura betald då kan man vända sig till kronofogden för hjälp.

Skillnad på obetald faktura och obestånd

Om ett företag vägrar betala din faktura eller dröjer med att betala men trots det har en god ekonomi så brukar man försöka driva in skulden på ett eller annat sätt. Om företaget däremot verkar ha dålig ekonomi och inte kan betala, även om de vill det, så börjar företaget hamna på obestånd. Det innebär att de har mindre tillgångar än skulder och inte kan betala sina kostnader.

Tingsrätten beslutar

Om du anser att ett företag är på obestånd ska du gå till tingsrätten och begära att försätta företaget i konkurs. Då kommer tingsrätten kalla till förhandling där man får lägga fram bevis för att företaget är konkursmässigt eller att det har en god soliditet. Tingsrätten kan besluta om att försätta företaget i konkurs.

Företagsrekonstruktion

I vissa fall är företaget på obestånd men ser ändå ut att ha en viss chans att hamna på fötterna igen och då kan man begära en företagsrekonstruktion. Det är ett slags förstadium till konkurs där man gör allt som står i ens makt för att få balans i företagets ekonomi igen.

Investerare

I vissa fall brukar genom rekonstruktionen köpa sig tid och under den tiden försöka få ett lån eller få in en investerare. som kan tillföra kapital tills företaget kommer igång igen och kan börja betala av sina skulder.

Så får man en konkursförvaltare

Om tingsrätten beslutar om konkurs kommer man också att tilldela företaget en konkursförvaltare. Det finns ett antal personer knutna till varje tingsrätt som är lämpliga konkursförvaltare som därmed kan bli tilldelade att hantera ett visst företags obestånd.

Vem arbetar som konkursförvaltare?

Konkursförvaltare är jurister som har erfarenhet av att hantera företag med dålig ekonomi. De behöver goda kunskaper i aktiebolagslagen och hur den tillämpas eftersom det är förvaltarens uppgift att prioriterade bland borgenärerna.

Vad är konkursförvaltarens uppgifter?

Den som blir företagets konkursförvaltare kommer först och främst att sätta sig in i företagets ekonomiska situation, dess resultat och balansräkning. Som förvaltare måste man få ett grepp om vilka tillgångar företaget har.

Likvida och illikvida tillgångar

De likvida tillgångarna används direkt för att betala av skulder till prioriterade borgenärer. Illikvida tillgångar försöker förvaltaren ofta sälja eller på annat sätt avyttra för att frigöra kapital och därmed lösa ytterligare skulder för bolaget.

Pantsatta tillgångar

Ett företag kan ha tillgångar, pengar i kapitalförsäkringar eller fastigheter som exempel, som är pantsatta som säkerhet för en viss skuld. En kapitalförsäkring kan vara pantsatt som säkerhet för en pensionsutfästelse till en chef eller nyckelperson i företaget. En fastighets kan vara pantsatt som säkerhet för ett fastighetslån.

Konkursförvaltaren genomlyser tillgångarna

Som konkursförvaltare behöver man granska dessa pantsatta tillgångar och bedöma om de är pantsatta på skälig grund eller inte. Om det är en rimlig pantsättning ska dessa tillgångar reglera skulderna de står som säkerhet för. Finns det övervärde i tillgångarna ska detta användas för att kompensera borgenärer enligt gängse turordning.

Att ett företag går i konkurs är dessvärre inte ovanligt. Har man fordringar på sig som man inte klarat av att betala under en längre tid så kan detta leda till konkurs. Det innebär att alla tillgångar tas om hand och används för att betala de skulder som finns till alla borgenärer.

En konkurs drabbar alla i ett företag - från de nere på golvet till de styrande personerna i styrelsen. Vi tänkte här titta närmare på konkursen utifrån en vanlig anställds perspektiv. Finns det exempelvis någon försäkring som gäller vid en konkurs och, i så fall, hur fungerar det?

Går företaget man arbetar för i konkurs så har man som anställd viss trygghet i att man även fortsatt kommer att få ersättning. Detta via den statliga lönegarantin. Den betalas ut av Länsstyrelsen och hur mycket man har rätt till - samt hur länge - är något som beslutas i samband med att konkursen kungörs och där konkursförvaltaren är den som fattar beslutet.

Normalt så får man bara lön upp till fyra prisbasbelopp och ersättningen gäller allt som oftast enbart för lön som man tjänat in tre månader innan ansökan om konkurs lämnades in. Det finns även en risk i att man får avslag på sin ansökan. Då kan man överklaga beslutet och - exempelvis genom att bifoga fler handlingar - få till stånd en resning.

Finns andra alternativ?

Företaget du arbetat för har gått i konkurs och du har förhoppningsvis fått ett beslut som ger dig rätt till ersättning via den statliga lönegarantin. Men, vad händer om du får ett avslag och således också tvingas inse att du inte längre är garanterad någon inkomst? Det finns andra lösningar som kan ge dig viss del av den lön du hade.

Ett bra exempel på detta är en inkomstförsäkring. Om du är medlem i ett fackförbund så inkluderas en inkomstförsäkring i den premie du betalar. Inkomstförsäkringen täcker upp till 80 % av den vanliga lönen du erhåller.

Inkomstförsäkringen täcker en längre period

Vi ska emellertid säga att den inte kan kombineras med den statliga lönegarantin. Däremot så kan man först erhålla den statliga lönegarantin - som ofta handlar om en kortare tid - och därefter börja ta ut medlen som den inkomstförsäkring man löst bjuder. Skillnaden och anledningen till att man inte kan kombinera dessa två lösningar är att den statliga inkomstgarantin räknas som en inkomst.

En inkomstförsäkring är dock något som täcker en längre period och det handlar således om en trygghet. Blir du av med ditt arbete som en följd av en konkurs så kan din inkomstförsäkring täcka mellan 100-300 dagar för dig. Har du dessutom - som många väljer - löst någon typ av tilläggsförsäkring så kan du också bli ersatt under ytterligare en längre period.

Hur löser jag inkomstförsäkring?

Som sagt. Är du medlem i ett fackförbund och ansluten till A-kassan så har du inkomstförsäkring genom ditt medlemskap. Det finns även andra vägar att gå. Vill man inte vara med i facket så kan man istället välja att teckna en privat inkomstförsäkring.

Detta har blivit vanligare och det behöver inte bli så mycket dyrare - detta sett till att man slipper betala avgiften till fackförbund och för a-kassa. Vill du lösa en privat inkomstförsäkring så är ett råd att du tittar igenom alla alternativ noggrant innan och att du läser villkoren innan du bestämmer dig.

Vi kan direkt säga att många försäkringsbolag ser att man ska ha sin försäkring obruten under en relativt lång period innan den slutligen kan börja gälla. Du kan således inte teckna en inkomstförsäkring om du anar att ditt företag kommer att gå i konkurs någon månad senare och tro att du ska vara garanterad ersättning.

Läs mer

Alternativ till konkurs

Kan man begära arbetsgivaren i konkurs?

Ett handelsbolag är ett företag som drivs tillsammans av två eller fler personer, så kallade bolagsmän. Dessa ansvarar gemensamt och solidariskt för företagets tillgångar och utgifter. Sett till antalet nystartade företag de senaste åren är handelsbolag en ganska ovanlig företagsform, endast 4% av de drygt 65000 företag som startades under 2018 var handelsbolag. Det finns dock flera fördelar med att välja handelsbolag som företagsform. Framför allt är det utmärkt när man vill starta ett företag med andra utan ett stort startkapital.

”I ett handelsbolag är alla bolagsmän personligt och solidariskt ansvariga för alla skulder som företaget har. Det betyder att vid en konkurs så är det de enskilda delägarna som tillsammans måste betala borgenärernas fordringar”

Men det finns också nackdelar med handelsföretag, som framför allt blir tydliga om det börjar gå dåligt för företaget, eller om någon av bolagsmännen missköter sig och drar på företaget skulder eller på annat sätt missgynnar företaget. I ett handelsbolag är alla bolagsmän personligt och solidariskt ansvariga för alla skulder som företaget har. Det betyder att vid en konkurs så är det de enskilda delägarna som tillsammans måste betala borgenärernas fordringar. Om någon inte har råd att betala måste de övriga täcka upp för att betala skulderna. Därför kan en konkurs i ett handelsbolag bli en extra obehaglig upplevelse för de inblandade, där partnerskap och kanske gammal vänskap och förtroende sätts på hårda prov.

Skillnader mellan handelsbolag och aktiebolag

Det krävs inget startkapital för att starta ett handelsbolag, till skillnad från när man startar ett aktiebolag. Men samtidigt blir kapitalet i ett aktiebolag en garanti för att skulderna betalas. Ett aktiebolag kan inte dela ut någon vinst till aktieägarna om tillgångarna i företaget understiger aktiekapitalet. Och aktieägarna och andra inblandade är inte personligen ansvariga för att skulderna betalas, inte ens om företaget går i konkurs.

I ett handelsbolag finns inget aktiekapital, och således är det företagets delägare, bolagsmännen, som tillsammans är ansvariga för att skulderna betalas, och detta gäller även vid en konkurs. Att detta ansvar delas solidariskt mellan bolagsmännen betyder också att det är mycket viktigt att man inte startar ett handelsbolag tillsammans med personer som man inte känner att man kan lita på till hundra procent. Dessutom bör man skriva tydliga avtal sinsemellan om hur vinst och skulder ska delas upp och betalas.

Att försätta ett handelsbolag i konkurs

För alla företag, även handelsbolag, gäller att när det hamnar på obestånd och inte kan betala löpande utgifter och skulder, så ska det försättas i konkurs. Det görs genom att delägarna lämnar in en konkursansökan till tingsrätten i kommunen där företaget är registrerat. Tingsrätten tar beslut om konkurs redan samma dag, eller senast dagen efter, och därefter fryses bolagets tillgångar och även alla betalningar, och en konkursförvaltare utses. Konkursförvaltaren har till uppgift att inventera alla tillgångar och skulder och avveckla företaget.

När det gäller skulderna kan borgenärerna, de som företaget är skyldiga pengar, kräva betalning av vem som helst av bolagsmännen. Denne måste då betala skulderna, men kan i sin tur kräva ersättning av de andra bolagsmännen. Vid en konkurs i ett handelsbolag kan alltså en borgenär räkna med att kunna kräva tillbaka hela sin fordring, till skillnad från konkurs i ett aktiebolag där borgenärerna oftast får acceptera en nedskrivning, ackord, av skulderna, och ibland blir helt utan ersättning.

Konkurs i handelsbolag slår mot privatekonomin

En konkurs kan bli en hård privatekonomisk smäll för de som driver ett handelsbolag. Om en person handlat oansvarigt blir de andra delägarna medansvariga för misstagen. Det är den främsta anledningen till att handelsbolag är en så pass ovanlig företagsform i Sverige, trots sina fördelar.

Om man har en affärsidé man tror på, litar till fullo på varandra och dessutom skriver avtal sinsemellan om hur man ska hantera kriser och en eventuell konkurs, så finns det dock alla möjligheter för två eller fler personer att driva ett framgångsrikt handelsbolag tillsammans.

Läs mer

Allt fler butiker sätts i konkurs

Konkurstillsyn

När en människa dör, samlas dennes tillgångar och skulder i ett så kallat dödsbo. Man kan likna ett dödsbo vid ett företag, där de efterlevande är delägare. Dödsboet har oftast både skulder och tillgångar, och precis som när ett vanligt företag går i konkurs så måste dödsboets skulder betalas av innan tillgångarna, det vill säga arvet, kan delas upp mellan de efterlevande.

”Även om det finns tillgångar i dödsboet kan det hända att de efterlevande inte får ärva något alls, eftersom den avlidnes skulder är högre än tillgångarna. Om skulderna överstiger tillgångarna blir de efterlevande dock aldrig betalningsskyldiga”

Ett företag som försätts i konkurs gör oftast det på grund av att det har fler skulder än tillgångar. Löpande utgifter kan alltså inte betalas och företaget hamnar på obestånd. Borgenärerna, de som har skulder att kräva in, får nöja sig med en mindre del av sina fordringar och ibland kan det hända att de inte får någonting alls eftersom andra skulder prioriteras, till exempel banklån.

På samma sätt är det med barn till föräldrar med mycket skulder. Även om det finns tillgångar i dödsboet kan det hända att de efterlevande inte får ärva något alls, eftersom den avlidnes skulder är högre än tillgångarna. Om skulderna överstiger tillgångarna blir de efterlevande dock aldrig betalningsskyldiga, utan då försätts dödsboet i konkurs.

Skulder ärvs aldrig

Enligt svensk lag kan skulder aldrig gå i arv. Därför måste dödsboet försättas i konkurs, och de tillgångar som finns delas då upp mellan borgenärerna. Det finns ingen tydlig lagstiftning kring hur skulderna ska prioriteras, förutom när det gäller lån med säkerhet, som ett bolån där bostaden använts som säkerhet. En situation kan alltså uppstå där till exempel en släktgård eller familjebostad måste säljas, och att banken tar pengarna.

Något annat som generellt prioriteras när skulderna betalas är begravningskostnader och arvode till den som sköter bouppteckningen. Vid en konkurs får även konkursförvaltarens arvode prioritet. När dessa prioriterade skulder är betalda delas resten av tillgångarna upp. Borgenärerna får en mindre del av sina fordringar betalda, och kan heller inte kräva de efterlevande på några pengar.

Om tillgångarna spenderats

Det är mycket viktigt att arvingarna inte delar upp tillgångarna mellan sig innan en fullständig inventering av dödsboet gjorts. Om det under bouppteckningen upptäcks att det finns skulder som inte betalats måste de i så fall betala tillbaka pengarna till dödsboet. Betalningsplikten är solidarisk mellan de efterlevande, vilket innebär att om en av arvingarna gjort av med sin del av arvet måste de andra hjälpa till med att betala skulderna, och om dödsboet sedan försätts i konkurs har man alltså förlorat pengar.

Solceller har länge varit på uppåtgående i Sverige. Den skepsis som från början fanns mot att använda sig av solkraft i ett land på våra breddgrader har alltmer kommit att ersättas av optimism och glädjande besked: solenergi fungerar utmärkt i Sverige. Tack vare våra långa somrar har vi inte färre soltimmar här uppe än vad man har i länderna runt Medelhavet. Solkraft är ju inte beroende av temperatur, utan av just solljus. Och när solen knappt går ner alls på hela dygnet finns det mängder av energi att tappa ner, använda eller sälja tillbaka till elnätet.

”Länge har solcellsföretag gått utmärkt, några har till och med börsnoterats och blivit raketer i aktiehandlarnas portföljer”

I och med den lilla boom som uppstått har många företag startats som satsat på solceller, både tillverkning och installation. Och länge har dessa företag gått utmärkt, några har till och med börsnoterats och blivit raketer i aktiehandlarnas portföljer. Men på senare tid har det blivit tuffare i solcellsbranschen och flera företag har nu svårt att klara likviden. Vissa börjar till och med riskera konkurs. Vad beror det på?

Konkurrensen är för hård

Dels beror det förstås på naturlig konkurrens. På en marknad med för många aktörer, i ett relativt litet land som Sverige, går det inte att ha för många företag som konkurrerar. Det finns inte jobb åt alla. Priserna har pressats, och de företag som inte kan följa med nedåt på prisskalan blir bortvalda av prismedvetna kunder. Samtidigt rapporteras om oseriösa aktörer som lovat runt men hållit tunt, och misslyckat med att genomföra sina uppdrag med inställda betalningar som följd.

Allt fler väntar med solcellsinstallation

Samtidigt minskar just nu också antal solcellsinstallationer i Sverige. En anledning är konjunkturen, som nått sin topp och nu verkar peka nedåt igen. Det har varit val, och många husägare har inväntat valresultatet för att se vilka som tar makten och hur detta i så fall kommer att påverka solcellsmarknaden. Och även om vi i skrivande stund inte har en ny regering på plats, så är en ny budget för 2019 antagen, och i den har M och KD valt att kraftigt minska anlaget till investeringsstöd för solceller. Där man tidigare kunnat ansöka om 30% av installationskostnaden för solceller kan man sedan nyår endast få 15%. Detta kommer så klart att påverka marknaden otroligt mycket, och många företag som redan idag har det svårt att få det att gå ihop kommer att puttas över kanten.

Fler företag kommer att gå i konkurs innan det vänder

Även om bidraget kanske höjs igen av en tillträdande regering kommer många att vänta med att installera eller bygga ut sina solcellsanläggningar. I tider av ekonomisk säkerhet väljer många att sitta säkert i båten. Även om solceller på lång sikt innebär en investering känns marknaden just nu för osäker för många. Företag som uteslutande ägnar sig åt solceller, var sig det är distribution, försäljning eller installationer, kommer att få det allt tuffare. En väg att gå för dessa företag kan vara at tgå ihop och tillsammans försöka bli starkare Det kommer att komma en ljusning på solcellsmarknaden, det är ju framtidens melodi på många sätt. Men som i alla branscher där det har blivit en viss överhettning måste solcellsbranschen genomgå en tid av svårigheter, där många företag tyvärr kommer att få se sina drömmar om framgång gå upp i rök i en konkurs.

När man köper en vara från ett företag som ska levereras så uppstår ett sakrättsligt problem om säljaren hinner gå i konkurs. Det handlar om att säljarens borgenärer eller konkursbo vill ha all egendom som är i säljarens besittning. Detta inkluderar då varorna som kunden har köpt, som i de flesta fall ligger kvar på lagret. Det ligger i sakens natur att konkursboet vill få in så mycket pengar som möjligt för att kunna betala alla borgenärer. Samtidigt vill du förstås ha alla de varor som du har beställt och även betalat för.

Varan måste vara på väg

För att man ska ha fullt skydd i denna typ av situation krävs vanligtvis att varan har flyttats från säljaren eller är under leverans till dig. Alternativt att säljaren har förlorat sin rådighet över egendomen. Det finns vissa sätt att komma runt borgenärskraven och utkräva en leverans, men det gäller inte i detta fall.

När det handlar om konsumenter så skyddas man mot säljarens borgenärer direkt- och då genom köpeavtalet. Om man har beställt en vara och säljaren hamnar i obestånd för att sedan gå i konkurs så skyddas konsumenten genom avtalet i sig, enligt konsumentköplagen.

Detta gäller tyvärr inte heller i fallet ovan då det verkar framgå att varorna är köpta genom ett företag. I sådana fall gäller inget konsumentskydd.

Eftersom varorna fortfarande är hos säljaren besittning (och det inte utförts något rådighetsavskärande), så kommer varorna med stor säkerhet att ingå i konkursboet. Ditt köp kommer att omvandlas till en oprioriterad fordran mot konkursboet.

Borgenärer har förmånsrätt

Vad innebär då detta? Jo att du kanske kan få tillbaka pengarna när de borgenärer som har separationsrätt och förmånsrätt enligt fått sina pengar från konkursboet.

I fallet vi avhandlar här verkar den olyckliga kunden inte ha några speciella rättigheter eller särställning i konkursen. Om kunden ska få någon ersättning alls beror då på hur mycket pengar som blir över efter att utdelning skett till borgenärer som har säkerheter och/eller skydd.

Kunden i detta exempel får alltså tyvärr klara sig utan de köpta produkterna och med stor trolighet även ingen ersättning. Läs mer om detta i konsumentköplagen.

Om du inte kan betala dina skulder och inte heller har möjlighet att göra det under en längre tid kan du sättas i personlig konkurs. Det betyder i princip att det du äger tas om hand av svenska myndigheter som sen ser till att dina egendomar används för att betala av de skulder du har. Du har dock rätt att behålla en viss mängd egendomar för att försörja dig och din familj.

“Det du äger tas om hand för att dina egendomar ska kunna användas till att betala av dina skulder”

Det juridiska begreppet för dig i ett sådant ärende är gäldenär. Den som du har skulder till går under benämningen borgenär. Det är vanligt att den som går i personlig konkurs, alltså gäldenären, har skulder till flera olika borgenärer. Både du själv och borgenärerna kan ansöka om att du ska försättas i konkurs. Ansökan ska gå till tingsrätten i din kommun som sedan tar beslut utifrån ansökan.

Skatteverket kräver in obetald skatt

Staten kan också göra en ansökan om konkurs vilket betyder att staten ansöker om konkurs för sin egen räkning. Det är då Skatteverket som bevakar de fordringar som staten kan ha på dig, till exempel skatt som du inte betalat in.

Hur lång tid tar en personlig konkurs?

Det beror helt på hur komplicerat ärendet är. Det är samtidigt meningen att borgenärerna ska få sina pengar så fort som möjligt.

En konkurs där gäldenären är privatperson och ärendet är relativt enkelt kan vara klart inom ungefär sex månader. En mer komplicerad konkurs kan pågår dubbelt så länge eller upp till ett par års tid innan ärendet går att avsluta.

Konkursförvaltare sköter konkursboet

Tingsrätten tar alltså beslut om konkurs och det är också rätten som utser en så kallad konkursförvaltare, det är i regel en advokat med särskild kompetens för den här typen av arbete.

Han eller hon har sedan uppdraget att ha hand om dina egendomar och sälja dem. De pengar som kommer in av försäljningen betalar konkursförvaltarens arvode och delas sedan upp för att betala dina skulder till de olika borgenärerna.

Kronofogden övervakar konkursförvaltningen. Om du skulle vara missnöjd med den konkursförvaltare som tingsrätten utsett kan du vända dig till Kronofogden.

Möjlighet att överklaga

För att du ska bli satt i personlig konkurs måste tingsrätten anse att du inte har möjlighet att betala dina skulder. Om tingsrätten anser att du inte har den möjligheten men du själv ändå hävdar det, har du möjlighet att överklaga tingsrättens beslutet till hovrätten. I det läget tar ditt ärendet naturligtvis tid innan det kan avslutas - vare sig det blir en konkurs eller inte.

En exekutiv auktion innebär att en myndighet genom offentlig auktion avyttrar egendom som utmätts eller som ingår i en konkurs.

“En exekutiv auktion går ut på att betala så mycket av gäldenärens skulder som möjligt”

Det finns tre huvudparter i en exekutiv auktion. Den ena är gäldenären, den som har obetalda skulder. Den andra är borgenären, den som vill få betalt av gäldenären och den tredje är köparen. Vid en konkurs kan det självklart finnas flera borgenärer som har intresse av att få in pengar från gäldenären.

Förenklat kan man säga att en exekutiv auktion är statens (Kronofogdens) sätt att (bland annat) se till att den som gått i konkurs kan betala så stor del av sina skulder som möjligt. Efter försäljning genom exekutiv auktion fördelas pengarna mellan borgenärerna, vilket innebär att de som väntar på att få betalt erhåller delar av, eller den totala summan pengar de är berättigade till.

Innan pengarna kan fördelas mellan borgenärerna ska dock själva konkursen betalas. I den kostnaden räknas myndigheternas administrationskostnader in samt arvode till konkursförvaltaren, den rollen kan du läsa mer om längre ner.

Kronofogdens roll vid auktion

Om du är borgenär kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att få betalt. Kronofogden har till uppgift att utreda vilka tillgångar gäldenären har samt om och hur gäldenären kan betala sina skulder.

Sedan är det dags att ta ställning till vilken egendom som är av värde och kan utmätas (det finns också egendom som är utmätningsfri).

För ett företag kan egendom av ekonomiskt värde till exempel handla om lokaler, lager och varor. För en privatperson kan det handla om fastigheter, fordon, möbler, tavlor, smycken med mera. Som privatperson har man dock rätt att behålla viss egendom som är behövliga i vardagen till ett skäligt värde, såsom exempelvis kläder och andra föremål som tjänar uteslutande till gäldenärens personliga bruk eller möbler i den mån dessa är nödvändiga för hemmet. Det bör tilläggas att det vid prövningen av vilka egendomar som kan undandras utmätning tas hänsyn till huruvida gäldenären har en familj samt vad familjen brukar eller behöver.

När de här delarna är utredda säljer Kronofogden egendomen, genom auktion eller genom anbud. Det kallas exekutiv försäljning och väljer myndigheten att sälja genom just auktion blir det alltså en exekutiv auktion.

Juridisk hjälp för olika parter

Det är inte alltid lätt att förstå juridiken kring det hela, därför kan det vara klokt att anlita juridisk hjälp för att få klarhet i just din specifika situation.

Det kan till exempel behövas när ett par i skilsmässa drabbas av en konkurs inom familjen, när det finns flera delägare i ett företag som dragit på sig allt för stora skulder eller när en bostadsrättsförening vill sälja en bostadsrätt då innehavaren misskött sig och förlorat sin rätt att förvalta bostaden.

Det är bara en bostadsrättsförening som kan ansöka om tvångsförsäljning i det läget. Eftersom bostadsrättsföreningar drivs av en styrelse med de boende i föreningen kan juridisk vägledning behövas för att ärendet ska gå till på rätt sätt.

Rådigheten över tillgångarna

En företagare, eller en privatperson, kan försättas i konkurs på olika sätt. En företagare som fått för stora skulder kan till exempel vända sig självmant till tingsrätten i sin kommun och ansöka om konkurs. En borgenär kan också ansöka om att sätta gäldenären i konkurs. Detsamma gäller staten. Det är sedan tingsrätten som tar beslutet om huruvida gäldenären ska försättas i konkurs.

När domstolen tagit sitt beslut förlorar gäldenären (företagaren eller privatpersonen med skulder) rådigheten över sina tillgångar. Egendomarna omhändertas av ett så kallat konkursbo och domstolen utser en konkursförvaltare som tar ansvar över konkursboet tills konkursen är klar. Konkursförvaltaren är i regel en advokat med gedigen kunskap om hur en konkurs ska förvaltas.