Konkurs

Advokatbyrå med affärsjuridik som specialitet | +46 8 796 77 00

Kan ett dödsbo försättas i konkurs?

När en människa dör, samlas dennes tillgångar och skulder i ett så kallat dödsbo. Man kan likna ett dödsbo vid ett företag, där de efterlevande är delägare. Dödsboet har oftast både skulder och tillgångar, och precis som när ett vanligt företag går i konkurs så måste dödsboets skulder betalas av innan tillgångarna, det vill säga arvet, kan delas upp mellan de efterlevande.

”Även om det finns tillgångar i dödsboet kan det hända att de efterlevande inte får ärva något alls, eftersom den avlidnes skulder är högre än tillgångarna. Om skulderna överstiger tillgångarna blir de efterlevande dock aldrig betalningsskyldiga”

Ett företag som försätts i konkurs gör det på grund av att det har fler skulder än tillgångar. Löpande utgifter kan alltså inte betalas och företaget hamnar på obestånd. Borgenärerna, de som har skulder att kräva in, får nöja sig med en mindre del av sina fordringar och ibland kan det hända att de inte får någonting alls eftersom andra skulder prioriteras, till exempel banklån.

På samma sätt är det med barn till föräldrar med mycket skulder. Även om det finns tillgångar i dödsboet kan det hända att de efterlevande inte får ärva något alls, eftersom den avlidnes skulder är högre än tillgångarna. Om skulderna överstiger tillgångarna blir de efterlevande dock aldrig betalningsskyldiga, utan då försätts dödsboet i konkurs.

Skulder ärvs aldrig

Enligt svensk lag kan skulder aldrig gå i arv. Därför måste dödsboet försättas i konkurs, och de tillgångar som finns delas då upp mellan borgenärerna. Det finns ingen tydlig lagstiftning kring hur skulderna ska prioriteras, förutom när det gäller lån med säkerhet, som ett bolån där bostaden använts som säkerhet. En situation kan alltså uppstå där till exempel en släktgård eller familjebostad måste säljas, och att banken tar pengarna.

Något annat som generellt prioriteras när skulderna betalas är begravningskostnader och arvode till den som sköter bouppteckningen. Vid en konkurs får även konkursförvaltarens arvode prioritet. När dessa prioriterade skulder är betalda delas resten av tillgångarna upp. Borgenärerna får en mindre del av sina fordringar betalda, och kan heller inte kräva de efterlevande på några pengar.

Om tillgångarna spenderats

Det är mycket viktigt att arvingarna inte delar upp tillgångarna mellan sig innan en fullständig inventering av dödsboet gjorts. Om det under bouppteckningen upptäcks att det finns skulder som inte betalats måste de i så fall betala tillbaka pengarna till dödsboet. Betalningsplikten är solidarisk mellan de efterlevande, vilket innebär att om en av arvingarna gjort av med sin del av arvet måste de andra hjälpa till med att betala skulderna, och om dödsboet sedan försätts i konkurs har man alltså förlorat pengar.

Välkommen att ta kontakt med oss för en inledande rådgivning.



10 jun 2019